söndag 31 oktober 2010

Crisp & Awesome

Hej kompisar,

Var ett tag sen jag hängde här nu - saknar det en aning. Jag har 411 projekt i luften vilket känns helt enormt skoj men det är framförallt ett som får fokus nu.

Har nämligen startat ett företag som heter Crisp & Awesome, som är en inspirationsbyrå. Vi kommer jobba med kommunikation mot den yngre generationen (15-30 år). Det är helt enormt roligt och utvecklande.

Så se till att spana in oss för imorgon har vi premiär för hemsidan http://crispawesome.se och på http://facebook.com/crispawesome

Ha det bäst så länge, tjingtjong.

/ Ludwig Jonsson.

Förresten är jag självklart kvar på Trackster RM fortfarande.

måndag 2 augusti 2010

I'm Awesome.

Ut går nummer 1933, Jantelagen och in går nummer 2010, Personliga Varumärket.

För några månader sen hade vi stora problem att dela med oss av bilder av oss själva på facebook, oavsett om vi hade kläder på oss eller inte. Vi skulle bara inte exponera oss – samma sak var det med att vi inte vill framhäva de bra sakerna vi gör. Något som kallas jantelagen och varit rådande i Sverige alldeles för länge. Tragiskt tycker jag.

Förändring är på gång. Återigen är det den digitala revolutionen som bryter ner hierarkier och ändrar om i vårat annars så stelbenta samhälle. Nuförtiden delar vi med oss av allt vi gör – ”Blev så jävla packad igår, vilken kväll!” och ibland kanske lite väl mycket. Inte heller har vi problem med att visa hur sjukt bra vi är eller har det. ”Precis varit och tränat på gymmet, känns sjukt bra!”

Jantelagen dör och in kommer det personliga varumärket. Facebook, twitter, youtube och de andra sociala nätverken har blivit verktyg för oss att framhäva våra egenskaper, kunskaper och personligheter. Vi kan idag berätta hur galet duktiga vi är på något. Och dessutom känner vi att det är okej att göra det. Eller? Nja, kanske inte riktigt ännu. Det finns fortfarande en stor del som har problem när folk framhäver sina egenskaper.

Vad hände? In kom sociala nätverken och helt plötsligt kunde vi gömma oss bakom datorn och våga säga det vi ville. Dessutom kom en generation som växt upp utan spärrar, åtminstone inte lika många spärrar. Tillsammans kan dessa två göra storartade saker, det är jag helt övertygad om. Vi (jag är 80-talist) är en generation som vill betydligt mycket mer, vi är en generation som tänker uppnå det vi vill bli. Läckert.

Anders Mildner skrev häromdagen en väldigt intressant artikel om just detta ämne i Sydsvenskan, där han skriver om historien kring jantelagen i Sverige och hur utvecklingen skett. Vi kan tydligt se att vi i Sverige har haft väldigt svårt att dela med oss av våra framgångar. Va fan då för? Om vi är sjukt duktiga på något, varför ska vi inte få säga det? Det handlar ju om att få njuta när det faktiskt går bra, inte direkt koppla till ångesten och tänka ”Jävlar, nu måste jag ju leverera bra nästa gång också.” – njut istället.

Det är galet hur medvetna vi har blivit om vilken bild vi skapar av oss själva. Det är inte bara företagen som jobbar efter image, identitet och profil längre – det gör vi som privatpersoner också. Helt plötsligt känns det som att varje person behöver en egen reklambyrå som hjälper till och lägger upp en strategi för hur just du ska bete dig i sociala medier. Ett tydligt exempel är hur viktigt det är att gå med i ”rätt” grupper/pages på facebook. Även om du inte aktivt tänker på det när du går med i en grupp så innerst inne skulle du ha svårt att gå med i något som inte överensstämmer med din image, jobbigt läge men sant. Dock blir det lika viktigt för oss som privatpersoner att vara transparenta och ärliga i det vi gör – om vi säger att vi gillar Oskar Linnros men egentligen tycker Britney Spears är bättre så kommer ju dina kompisar anmärka på det. Då blir det pinsamt.

Jag skulle vara stolt om jag är med och avvecklar jantelagen. Är du på?


fredag 9 april 2010

Google Search Stories

Jag gjorde min egna lilla berättelse, gör det du också.

tisdag 23 mars 2010

Bloggpaus.

Hej,

Jag tänker ta en liten paus från den här bloggen. Inofficiellt har jag redan gjort det. Har lite för många bollar i luften som jag ska ta hand om just nu. Har insett att det blivit för dålig kvalitet på inläggen, när de väl kommit upp, på senaste. Det beror helt och hållet på tidsbrist.

För tankarna finns kvar. Har snarare mer tankar nu än någonsin, dessutom bättre tankar enligt mig. Syftet med den här bloggen var dock inte att slänga ut massa dåliga inlägg och tänker därför pausa lite för att sen öka kvaliteten.

Jag återkommer så fort jag bara kan. Det kanske visar sig att det är snart, jättesnart. Så, häng kvar och återkom du också. Då blir jag glad.

Så länge hittar du mig fortfarande tokaktiv på twitter och på Entreprenörspartiet.

/ Ludwig

Apolivas filmblogg.

Forsman & Bodenfors, igen.

De ligger bakom Apolivas nya kampanj att låta kunderna vara delaktiga i deras nya reklamfilm. Grymt intressant hur de har lyckats få kunderna att tycka att reklam är kul och hur de, förhoppningsvis, omvandlar engagemanget kring den förra reklamfilmen till positivt engagemang den här gången. Det är ju absolut inget nytt att låta kunderna vara med och göra reklamen, men förutsättningarna är lite annorlunda den här gången och ska bli intressant att se resultatet.

"Ofta när det gäller reklam så är det ett väldigt hysch hysch runtomkring. Ingenting får läcka ut i förväg. Men nu gör vi tvärtom. I det här filmprojektet tänker vi nämligen avslöja precis allting, från början till slut.

Vi berättar hur vi har tänker och vad vi har för idéer och vi kommer att be dig om hjälp med både det ena och det andra. Nästan varje dag (om vi hinner) skall vi leverera en liten rapport. Ibland blir det nog bara några rader eller en bild. Andra gånger, om vi har vaknat på rätt sida, kanske vi lyckas knåpa ihop en spännande intervju eller en filmsnutt.

Filmen vi gjorde i fjol blev snabbt Sveriges mest omdiskuterade reklamkampanj och det var lite omtumlande, samtidigt som det var väldigt kul."

Följ det hela på deras blogg.

måndag 22 mars 2010

torsdag 18 mars 2010

Fotbollsreklam.

Sjukt inne på att jämföra fotbollsreklam just nu. Här har Puma gjort ett försök, tycker att de fångar upp några ledord på ett schysst sätt; glädje, gemenskap och kärlek. I övrigt så är alla de här rätt lika. En glad och skön låt i bakgrunden, någon/några kända spelare som frontar och en hel del glada lirare från Afrika i bakgrunden.


Jag vet vilken jag diggar bäst. Vilken är din favorit? Kommentera!